21 Januari
Har inte bloggat på evigheter nu. Men har inte haft någon drivkraft att göra det heller förrän nu.
I mitt liv har det inte hänt något värt att berätta egentligen. Jag kliver upp på morgonen
och börjar med det jag ska göra den dagen. Inget nytt där.
Jag sitter mest i tankar, dystra som glada. Besvikelse, glädje, kärlek och sorg.
Allt i en salig blandning. Mycket skulle jag ha önskat hade haft ett annat slut.
Men det är orealistiskt att tänka så. Man kan inte förrändra något i det förflutna vilket som.
Många är saknade och många är det inte genom åren. Känner att jag i alla fall börjar
ta mig uppåt, och iväg från denna värld jag har levat i.
Jag hoppas bara att det blir som planerat. Att jag och Micke kommer att ha en liten
mini semester nu i Februari. Det skulle kännas underbart. För Tierp är sig likt.
Alla drar ner alla. Men det finns ingen som lyfter upp en. det får man klara själv.
Och man är då som oftast alldeles för nedslagen för att orka det. Men nu har
jag slagit in på en annan väg. Jag önskar alla gott framförallt dom jag älskar.
Jag ska ta mig ifrån denna sumpmark och blicka frammåt. Och det bästa är att
jag är på god väg med det! Ett kapitel avslutas och ett nytt öppnas!
United we will be strong.
//Miiz
I mitt liv har det inte hänt något värt att berätta egentligen. Jag kliver upp på morgonen
och börjar med det jag ska göra den dagen. Inget nytt där.
Jag sitter mest i tankar, dystra som glada. Besvikelse, glädje, kärlek och sorg.
Allt i en salig blandning. Mycket skulle jag ha önskat hade haft ett annat slut.
Men det är orealistiskt att tänka så. Man kan inte förrändra något i det förflutna vilket som.
Många är saknade och många är det inte genom åren. Känner att jag i alla fall börjar
ta mig uppåt, och iväg från denna värld jag har levat i.
Jag hoppas bara att det blir som planerat. Att jag och Micke kommer att ha en liten
mini semester nu i Februari. Det skulle kännas underbart. För Tierp är sig likt.
Alla drar ner alla. Men det finns ingen som lyfter upp en. det får man klara själv.
Och man är då som oftast alldeles för nedslagen för att orka det. Men nu har
jag slagit in på en annan väg. Jag önskar alla gott framförallt dom jag älskar.
Jag ska ta mig ifrån denna sumpmark och blicka frammåt. Och det bästa är att
jag är på god väg med det! Ett kapitel avslutas och ett nytt öppnas!
United we will be strong.
//Miiz
Kommentarer
Trackback